någon gång får det ju kännas pissigt också
Det är alltid jag som börjar smsa. Det är alltid han som sitter och spelar och glömmer bort mig. Det är jag som gör att det blir fel. Om jag säger ifrån och säger att "Du gör såhär älskling, det gör mig ledsen", då är det synd om honom.
Så jag håller allt inne numera. Vågar inte säga som det är längre. Det tar sönder mig lite inombords hela tiden, men samtidigt förstår jag ju att jag inte kan få det som jag vill hela tiden.
Fan relationer alltså. Pojkvänner. Flickvänner. KKs. Bästa vänner. Vänner. Hatobjekt. Förut tyckte jag det var själva charmen med människor, att de var så trasiga och ändå så vackra. Men när någons trasighet går ut över dig och ni inte kan vara trasiga ihop, utan du tar på dig trasigheten själv.... Dubbel trasighet.
Då är man en blöt, illaluktande trasa. Och hatar sig själv mer än någonsin.
Så jag håller allt inne numera. Vågar inte säga som det är längre. Det tar sönder mig lite inombords hela tiden, men samtidigt förstår jag ju att jag inte kan få det som jag vill hela tiden.
Fan relationer alltså. Pojkvänner. Flickvänner. KKs. Bästa vänner. Vänner. Hatobjekt. Förut tyckte jag det var själva charmen med människor, att de var så trasiga och ändå så vackra. Men när någons trasighet går ut över dig och ni inte kan vara trasiga ihop, utan du tar på dig trasigheten själv.... Dubbel trasighet.
Då är man en blöt, illaluktande trasa. Och hatar sig själv mer än någonsin.
Kommentarer
Trackback