för dig
Jag har vandrat som en vilsen stenstaty
Vart på rymmen utan någonstans att fly
Det här är slutet på resan,
men början på en ny
med dig, med dig, med dig
Plötsligt insåg jag varför jag varit så vilsen hela tiden. Varför jag aldrig funnit trygghet i de relationer jag börjat skapa, varför jag aldrig funnit ro utan önskat mig mer än det jag fått.
Anledningen stod plötsligt framför mig.
Han hade stått framför mig många gånger förut. Han gav mig en penna första dagen på gymnasiet. Han var ingen alls egentligen. Första gången jag verkligen hörde hans röst var jag förvånad och undrade varför han var så mesig när han nu såg så stor ut. Jag förväntade mig mer, en stark basröst, en manlig figur som tog för sig.
Det var första mötet med den som fick mig att se det manliga könet på ett annat vis.
Självklart blev jag kär.
Han hade stått framför mig många gånger förut. Han gav mig en penna första dagen på gymnasiet. Han var ingen alls egentligen. Första gången jag verkligen hörde hans röst var jag förvånad och undrade varför han var så mesig när han nu såg så stor ut. Jag förväntade mig mer, en stark basröst, en manlig figur som tog för sig.
Det var första mötet med den som fick mig att se det manliga könet på ett annat vis.
Självklart blev jag kär.
Kommentarer
Trackback